Igår började vi med att ni fick berätta om era tankar sedan förra träffen, bl.a. med att redovisa vilka undervisningsgrupper ni vill utgå ifrån i det här arbetet. Alla har olika sorters grupper och utmaningar framför sig, men det gemensamma är ju att grupperna är väldigt heterogena med olika förutsättningar – det ska bli intressant att följa arbetet!
Jag pratade om att utifrån det ni diskuterade förra gången landade jag i några olika perspektiv kring att differentiera lärmiljön, och ville så gärna ge er lite input från mitt håll! Utifrån det blev det flera goda resonemang, om både hinder & möjligheter i undervisningen.
Att organisera/leda klassrummet, som hjälper eleverna att fokusera på rätt saker: som en påminnelse tyckte jag själv om att titta på följande två klipp, med lågaffektivt bemötande som utgångspunkt.
Detta är f.ö. något som Helena Wallberg (gymnasielärare och specialpedagog, numera konsult i skolutvecklingsfrågor) tänker om när hon beskriver det inkluderande klassrummet: Hur ser det inkluderande klassrummet ut?
Nåväl, vi skulle ju inte fastna i det här perspektivet utan gick raskt vidare till att organisera undervisningen och tittade på ett par klipp där pedagoger från den anglosaxiska världen redogör för hur de tänker kring att differentiera uppgifter & undervisningen:
Om öppna uppgifter, memory på olika nivåer & om att kunna välja uppgift utifrån kunskapsnivå
Om ”think-tac-toe”, en berättarövning med olika perspektiv, och uppgifter för de snabbaste eleverna
Lektionsexempel (som vi aldrig hann se, utan jag beskrev uppgiften)
När vi tittade på de här klippen pratade vi både om vikten av att variera sin undervisning med olika sorters uppgifter, olika sätt för eleverna att ta in information, olika sätt för eleverna att redovisa sina kunskaper (som itslearning redogör för här, dock utifrån konceptet ”lärstilar” och det behöver man ju inte fokusera på) men framförallt då vikten av att hitta varje elevs utvecklingszon, för bästa möjliga inlärningsmöjligheter (Vygotskij fanns med här).
Vi pratade också om att i allt detta har vi med oss flera BFL-strategier, från att tydliggöra målet med uppgiften, att ta fram belägg för elevernas prestationer, att återkoppla för att utveckla, till att aktivera eleverna som läranderesurser för varandra. Detta kräver sin planering, och i planeringen behöver man utgå ifrån de elever man har framför sig – därför är ert nästa steg att kartlägga klassen/gruppen som ni har valt. Som stöd i det arbetet kan man utgå ifrån följande dokument, men givetvis ser ni till att lägga till & dra ifrån precis så mycket som det passar er: Differentiering i praktiken. Efter kartläggningen är tanken att ni ska skapa differentierade uppgifter utifrån det valda arbetsområdet.
Till sist, ett tips på skolprogram som jag bara nämnde igår: Lärlabbet. Just det här avsnittet handlar om inkludering.
Tack så hemskt mycket för en givande andra träff, vi ses igen den 3 mars!
/Åsa
